Människor, men fortfarande inte djur

 

Djur är fantastiska, det är ingen tvekan om det. Vi har alltid beundrat och lärt oss ifrån dessa varelser som vi delar en planet med.

Men hur otroliga djuren än är så måste vi komma ihåg en mycket viktig detalj som vi kanske har glömt bort. De är djur, medan vi är fortfarande människor.

Jag har frågor och har kommit fram till att vi följer djuren lite för mycket.

Som till exempel så tänker vi inte på alla de människorna som mest av allt behöver hjälp; gamla, sjuka och begåvningshandikappade. Sedan ska vi alla leva inom gränser av samhället, men dessa är mera passande för "normala" människor; aldrig tänkte de som skapade lagarna att det finns de som har svårigheter, sjukdomar, tider att utvecklas och helt enkelt olikheter. De gör inte något eller agerar inte för människors värden, behoven och på deras välmående. De gamla och sjuka ska få hjälp och inte bli behandlade som övergivna eller bördor.

Därför att jag tror att vi människor har kommit på kant och gjort ett felsteg i våra liv genom att leva som djuren själva.

Jag tror att vid begynnelsens tid så behövde människorna hitta ett sätt att bli organiserade, för att det skulle kunna fungera i deras dåvarande levnadssätt. Så djuren verkade vara de bästa exemplaren att vi skulle lära oss av och följa. Och det verkar som om vi gör även idag.

Kom ihåg: Djuren finns i flera olika arter, släkten, stammar och klasser, det är själva meningen med taxonomi.

Människor är alla likadana jämfört med djuren. Det spelar ingen roll vilket land vi kommer ifrån, utseende, språk eller hur vi rör oss.

Vi har alla våra brister, känslor och olikheter som gör att vi inte kan följa lagarna av naturen likadant som alla djuren eller måste anpassa oss till naturen.