Cost of Neuralink Implants: Is It Worth the Price? 🧠. Part 2

I och för sig Àr det sjÀlvklart att dessa forskningar och uppfinningar med Neuralink kostar. Men Àr det vÀrt att regeringen ska krÀva sÄ mycket pengar ifrÄn oss, bara för att fÄ bot med sitt eget och kunna bli utvecklade till en bra nivÄ? Samt fÄ ett bra liv? Det lÄter lite vÀl omÀnskligt orÀttvist att man mÄste betala för det. Hur bra Àr det att ha en massa mÀnniskor som Àr efter i den framtida utvecklingen som kommer? Ska vÄra drömmar bli dödade bara för regeringen och kommuner vill ha pengar för Neuralink, trots att de sjÀlva slösar en enorm summa med vÄra skattepengar?

Årets vĂ€rsta slöseri 2022 har korats. Den osmickrande utmĂ€rkelsen gick till Region GĂ€vleborgs satsning pĂ„ tvĂ„ vindkraftverk som har kostat skattebetalarna mer Ă€n 100 miljoner kronor. - Skattebetalarna, jan 31, 2023.

LĂ€s mer hos Skattebetalarna.se

Kan de inte se till att vi Ätminstone fÄr det rÀtta med att fÄ en chans till utveckling? Det Àr som Idiocracy redan Àr planerad och ska komma enligt dessa prislappar pÄ Neuralink.

Kommentarer

Skicka en kommentar

PopulÀra inlÀgg

Det positiva om vad en av kÀnda kvinnor har gjort - 3. Jane Goodall

Bild
Jane Goodall, 1934-nutid, tidigare kÀnd som baronessa Àr en brittisk primatolog ( studiet av icke-mÀnskliga primater ), etolog ( en person som Àr utbildad i djurs beteenden och orsakerna bakom dem ) och antropolog ( kan specialisera sig inom olika omrÄden, nÄgra av de möjliga specialiseringsomrÄden Àr fysisk antropology och facial anatomy ) och Àr mest kÀnd att vara vÀrldens frÀmsta expert pÄ pÄ schimpanser. Hon kom till Afrika första gÄngen 1957 dÄ hon besökte en vÀns farm i Kenya. Hon stannade kvar och började arbeta pÄ kontor. Hon tog kontakt med arkeologen Louis Leakey i Nairobi, och började arbeta som hans sekreterare pÄ Naturhistoriska museet. Hon fick senare följa med honom och hans hustru Mary Leakey pÄ resor till Olduvai i Tanzania, vilket motiverade henne att ÄtervÀnda till London för att vidareutbilda sig om primaters anatomi och beteenden. Goodall samlade ihop forskningsmedel och ÄtervÀnde 1960 tillsammans med sin mor till Gombe Stream nationalpark i Tanzania. En av hennes
Read more »

Neuralink till för alla?

Bild
En sak som jag blev vÀldigt upprörd över var kostnaden som Elon Musk har tÀnkt att sÀtta pÄ Neuralink för att kunna fÄ operationen och behandling; förvÀntar de sig att alla vi vanliga mÀnniskor ska tvingas betala bara för att fÄ ett bra, utjÀmnat liv sÄ att man kan ha alla chanser att klara sig och överleva i vÀrlden? Speciellt nÀr de flesta jobben ska bli ockuperade av robotar ocksÄ? FörstÄr ni vad det innebÀr? DÄ kommer vi att ha samma problem som vi alltid har haft, med bara de rika har möjligheter att ha rÄd med dessa saker och för att fÄ ha de lyckliga liven. Precis som filmerna i inlÀgget "Klasser, dystopiska framtider som mÄste förhindras". DÄ Àr det som att jÀmlikheten aldrig blir av och alla andra ser fortfarande inte vÀrdet med mÀnniskan. DÄ kommer det inte att bli nÄgot samarbete, lycka till var och en och drömmar som blir sanna. Alla ska ha hjÀrnchippen en gÄng för alla sÄ att ingen lever i orÀttvisa. Och jag vet att ni kommer att sÀga att det alltid kommer att fi
Read more »

Det positiva om vad en av kÀnda kvinnor har gjort - 8. Mary Anning

Bild
Mary Anning, 1799-1847, var en brittisk fossilsamlare och paleontolog. Mary Anning föddes i Lyme Regis i Dorset som dotter till möbelsnickaren Richard Anning och Mary Moore. Familjen hade tio barn, men bara tvÄ överlevde till vuxen Älder, Mary och hennes bror Joseph. Fadern drygade ut sina inkomster genom att hugga fram fossiler frÄn strandklipporna i trakten och sÀlja dem till turister. Familjen var medlemmar i en frikyrkoförsamling, Congregationalist Church. Hon fick endast grundlÀggande skolgÄng i församlingens söndagsskola, dÀr hon lÀrde sig lÀsa och skriva. En av familjens största kunder var överstelöjtnanten Thomas James Birch, senare Bosvile, som var en vÀlbÀrgad samlare. Han engagerade sig för familjen, efter det att den 1820 var pÄ ruinens brant efter att inte ha gjort nÄgra inkomstbringande fynd under ett Ärs tid. Han organiserade dÄ en auktion av fossiler som han köpt av dem pÄ William Bullocks privatmuseum i London. Auktionen inbringade 400 pund, vilket motsvar
Read more »

VÀrlden behöver mÄnga fler Doc Martin

Bild
Har du nÄgonsin sett "Doc Martin" serierna? Spoiler alert: Jag rÄder er att titta pÄ den serien. Doktor Martin Àr en ofattbar mirakelman till doktor, med funktionsvariation. Serien i genom visar hur en vÀldigt begÄvad yrkesman kan ta hand om personer i sin omgivning, med sitt utomordentliga kunnande. Vi hade behövt mÄnga fler lÀkare som Doc Martin. SvÄrigheten Àr ju att han inte har det kÀnslomÀssiga som en sjÀlvklar lÀkare bör ha. Plus; Doc Martin befinner sig mitt ute i ingenstans, trots att han Àr helt och hÄllet ensam sÄ mÄste han dÄ ocksÄ ta egna beslut, och med det ett otroligt ansvar.
Read more »

10 strÄlande förutsÀgelser om AI

Bild
Den hÀr videon kommer att berÀtta om de mest otroliga förutsÀgelser som kommer att hÀnda i framtiden med AI. Följ med pÄ resan upp till 10 förutsÀgelser. 10. AI i hÀlsovÄrden. Lista ut sjukdomar, göra speciella behandlingsplaner, operationer och hitta nya mediciner. HjÀlpa forskare att kunna hitta nya mediciner. 9. AI & robotik. Med tiden som robotar blir skapade och utvecklade sÄ kommer de att bli vÄra följeslagare. De kommer bli en del av vÄra liv, jobben och privatliv. 8. AI i konst & kreativitet. Nu kommer AI in i beröringen av konst och design vÀrlden. KonstnÀrer kommer att komma sÄ lÄngt, i bÄde tid och i arbete, att ingen av dem skulle komma i depression vilket Àr det mest vanligast i deras liv. MÀsterverken kommer bli skapade snabbare i vÀrlden. 7. AI i kundservice. Nu behöver ingen acceptera onödigt lÄnga köer som alla mÀnniskor blir galna av i vÄrat samhÀllssystem. HjÀlpen ska vara dÀr. 6. AI & cybersÀkerhet. NÀr alla sÀkerhetshot blir allt vanligare sÄ ska AI kun
Read more »

Början. Det hÀr Àr jag

Bild
Först och frÀmst vill jag berÀtta med den hÀr bloggen vad jag tycker och tÀnker om positiva förÀndringar som vi kan göra tillsammans. Jag vill stödja rÀttigheter, utveckling, teknik för oss mÀnniskor och vill att sÄ mÄnga som möjligt kan fÄ sina drömmar besannade. Jag kommer att prata om alla fördelar och positiva tankar som kan hÀnda om vi slÀpper in utveckling och forskning, men ocksÄ att vi förÀndrar vÄra tanke- och levnadssÀtt som gör att allting kan komma pÄ de rÀtta vÀgarna. En gÄng om dagen kommer jag att ha nÄgot nytt att skriva om och dela med er. Det jag stÀvar efter Àr att alla ska kunna fÄ en plats pÄ planeten. Vi Àr menade att gÄ framÄt. Inte stanna kvar pÄ samma plats och tro att allting kommer att lösa sig med det som vi göra idag. Men det Àr meningen att vi ska arbeta tillsammans och tro pÄ det positiva med förÀndringar som kommer att hÀnda i framtiden. Jag vill fÄ fram mera handling Àn bara vackra ord, för att det Àr det som vi behöver nu. Det Àr meningen att det posit
Read more »

Albert Einsteins kloka ord och filmerna med dem

Bild
Ni vet de dÀr riktigt speciellt smarta mÀnniskorna som jag pratade om i min tidigare inlÀgg för ett tag sedan. Albert Einstein, Stephen Hawking och Elon Musk. De som fanns och finns Àn idag. De lÀmnade efter sig nÄgra mycket fÀngslande ord som jag fastnade för och tycker att vi alla ska stödja och ta till oss för att gÄ vidare i framtiden. Jag börjar med Albert Einstein: Han sa att om mÀnniskorna, en vacker dag, kunde lÄsa upp 100 % av hjÀrnan, sÄ kommer vi att bli till ren energi (Det kunde man se i filmen "Powder") Han sa Àven "Fantasi Àr viktigare Àn kunskap" (Det kunde man se i filmen "Tomorrowland". Min favoritfilm, dessutom).
Read more »

Stöd Neuralink

Bild
Alla ni har fram tills nu hört om allt positivt som jag har sagt om Elon Musk och hans uppfinning, Neuralink, men nu sÀger man att det Àr fortfarande en lÄng vÀg att gÄ innan allt det underbara som Neuralink kan lova att bli verklighet. Jag Àr sÀker pÄ att mÀnniskor Àr mer Àn villiga att bli fria frÄn sina egna problem och svÄrigheter, och samtidigt har egenskaper utanför deras sanna natur. SÄ dÄ borde, och Àven skulle, alla stödja Neuralink. Ni kan sÀkert ha önskningar, drömmar och lÀngtan till saker eller handlingar som ni vill ha och fÄ, men kan inte för att ert naturliga jag inte hade den talangen nog i vÄr verklighet. Följer ni med i denna utveckling eller vill ni vara kvar hÀr?
Read more »

Lista pÄ skrÀckfilmer som visar mobboffer tar saker i egna hÀnder

Bild
Det hĂ€r Ă€r en fortsĂ€ttning pĂ„ inlĂ€gget: "Ta er i akt pĂ„ vem ni mobbar, för att de kan bli monster". Det finns mĂ„nga thriller- och skrĂ€ckfilmer som bevisar för oss alla om dessa orĂ€ttvisor, elĂ€nden och maktmissbruk som anvĂ€nds. Speciellt av dem som anvĂ€nder sig av sin maktstatus, vilket vi har som nĂ„got naturligt i vĂ„r vĂ€rld. Det Ă€r ursĂ€kten till att hjĂ€lpen, förbĂ€ttringen, allt nytt inte kommer fram och problem som aldrig blir lösta. DĂ€rför tĂ€nker jag sĂ„ hĂ€r; att nĂ€r robotar och hjĂ€rnchippen kommer in i bilden sĂ„ kan vi Ă€ntligen ta itu med de sakerna. Robotar kan skanna, spĂ„ra och finkamma, vilket gör att de kan se till att det inte finns hemliga stĂ€llen: mitt ute i ingenstans, dĂ€r mĂ€nniskor kan försvinna, helt spĂ„rlöst. SĂ„ med hjĂ€lp av robotar sĂ„ kan de göra sĂ„ att mĂ€nniskor inte lĂ€ngre Ă€r sĂ„rbara eller farliga. DĂ„ skulle det inte hĂ€nda att vĂ€rlden och mĂ€nniskorna i den skulle skapa monster som hĂ€nder i de hĂ€r filmerna (PS OlĂ€mpligt för överkĂ€nsliga): ”Breeder (2020)”, ”Bodi
Read more »

Utbildningen mÄste överleva

Bild
  Utbildning Ă€r det mest viktigaste som vi har och ska vĂ€rna om. Men varför har vi dĂ„ sĂ„ mĂ„nga onödiga hinder som förstör och förhindrar alla oss ifrĂ„n att kunna bli utbildade pĂ„ ett rĂ€tt och rĂ€ttvist sĂ€tt? Först och frĂ€mst sĂ„ Ă€r det mobbingen, för bĂ„de eleverna och Ă€ven lĂ€rarna, blickar för att döma om status och ytlighet för utseendet skull, deras tro pĂ„ nĂ„gonting, personliga problem: t.ex. funktionsvariationer, sjukdomar, allergier, skador pĂ„ nĂ„gon av deras fem sinnen eller har nĂ„gonting med familj- eller pengar problem. Alla de sakerna Ă€r inte mĂ€nniskornas fel. Men borde dĂ„ inte staten, myndigheter och politiker ta hand om det? HĂ€romdagen fick jag höra pĂ„ Nyheterna om en slaktare för fĂ„r. Slakterier fĂ„r en svĂ„r tid om de blir misstĂ€nkta för djurplĂ„geri, pĂ„fyllning av papper, sĂ„ nĂ€r kvinnan blev intervjuade framför TV pĂ„ vad hon tyckte om den extrema övervakningen, sĂ„ sa hon att det Ă€r konstigt att myndigheterna bryr sig sĂ„ mycket om allt det som vi gör nĂ€r de inte bryr sig om Ă„lder
Read more »